Spegelbilden

Ellen stod framför spegeln i sin nya lägenhet, hon granskade sig själv från topp till tå. Hon luftade sig närmare spegeln och kunde svagt skönja ärret. Hon rynkade på näsan och petade med fingertoppen på ärret. Att ett ärr kunde betyda så mycket. Hon mindes kvällen hon fick det, två utslagna tänder och ett jack i pannan. Aldrig hade hon känt sig så levande som då. Men visst var det värt det. Blicken gled ned över näsan, bruten två gånger och den senaste gången hade det nästan kostat henne livet.

Hon hade aldrig varit storväxt men flera timmars svettande hade gjort att låren blev muskulösa och armarna ådriga. Hon spände överarmen i en typisk pose och fnissade till sin spegelbild. Vad visade egentligen spegeln? Skulle hon vara kritiskt vilket var svårt, visade bilden en mörkhårig kort tjej med en muskulöskropp. Hon försökte se sig själv med pappas stolta ögon. En söt tjej med smilgropar. Hon skakade på huvudet och tog sig för pannan. Vad mer så hon i spegel? Mammas mandelformade ögon och mormors långa smala fingrar.

Ellen tyckte hon såg bra ut, även om fräknarna täckte stora delar av kroppen. Och som hon hade föraktat de så oskyldiga prickarna. Hon mindes hur barnen skrattat och pekat på henne, kallat henne för prickekorv. Hon torkade snabbt bort det blöta som vann ned för kinden, och kliade sig i ögat. Fan också, linsen åkte ur. Fotografiet som hängde på väggen visade en sjuåring, med fräknar och glasögon. Hon tittade snabbt bort och in i spegeln igen. Stod riktigt nära för att få tillbaka linsen. Jäklar vad mascaran sved i ögat. Hon blinkade till och linsen var åter på plats.

Hon tittade upp på hyllan ovanför helkroppsspegeln och där stod dem, hennes troféer. Trots oändligt många rodnader på huden, slag och sparkar kände hon sig tillfreds. Många ambulans åk och läkare som skakat på huvudet var hon stolt över sina guldmedaljer. Nu var det bara en sak hon kunde göra, vinna nästa match.

Linnea Karlsen ♥

Skrivande | | 2 kommentarer |
Upp