Internationella Kvinnodagen

Kära Linnea, du är liten nu, bara ett barn. Du har inte hunnit uppleva svek, din första kyss eller första gången någon tafsar på dig fast du egentligen inte vill. Men du säger inte något, för du vill verka cool som att du inte bryr dig och att det är okej för det är så pojkar beter sig. Du har inte hunnit vara ett sexobjekt, inte blivit klämd på brösten i skolkorridoren eller blivit våldtagen på ett vindsgolv. Du har inte fått höra av en vakt på krogen att man som tjej måste räkna med att bli tafsad på. Inte blivit sviken av rättsväsendet när du berättar för två främmande människor om hur du just blev våldtagen. Du har heller inte blivit kallad hora av främmande män som inte kan ta ett nej eller behövt övervaka din drink så att ingen ska droga dig.

Men du har heller inte upplevt kärlek, vänskap och systerskap. Du har inte upplevt hur du ligger på golvet och skrattar med din bästavän så tårarna rinner. Du har inte upplevt hur två främmande tjejer hjälper dig på bussen när du i tonåren fått i dig för mycket. Du vet inte hur skönt det är att bli trodd när du har blivit våldtagen och hur en kvinna i ditt liv hjälper dig att pussla ihop spillrorna av dig själv efteråt. Du har inte förstått hur starka kvinnliga förebilder du har i ditt liv och hur ovärderliga dom är för dig. Du har inte fått din passion för feminism och hur du vill påverka samhället framåt. Du har ännu inte insett att du lever i ett patriarkat och hur allt i samhället genomsyras av det.

Men det är nu när du är vuxen som du förstått hur mycket du vill förändra samhällets syn på kvinnor och deras sexualitet. Hur du vill avdramatisera kvinnokroppen, hur antalet sexpartners inte ska identifiera vem du är, att du ska få dansa hur du vill utan att någon vill jucka mot dig. Det är nu du vill tacka alla starka kvinnor i ditt liv, som inspirerar dig, motiverar dig och som stöttar dig.

Min vardag, Skrivande | | Kommentera |
Upp