Säsongsdepression?

Hej på er mina kära!

Idag har varit en riktig plugg dag, känns dock som att jag säger det i vart och vartannat inlägg. Men det är ju sant, mina dagar består mest av att plugga. Lite tråkigt då jag inte hinner att fotografera. Men det börjar Ä N T L I G E N bli ljust. Det är så otroligt skönt, speciellt för mig då jag lätt hamnar i vinterdepression när det är så mörkt. Men det känns som att jag äntligen är på väg ut ur min vinterbubbla och vi går mot ljusare tider.

Hur är det med er, blir någon av er också jättepåverkad av att det är mörkt och tråkigt under vintern? För det blir verkligen jag. Jag går som in i en deppbubbla och ser det mesta med en uns av skepsis men nu går vi mot ljusare tider och det känns verkligen i kropp och själ att det börjar bli ljusare. Har ni förresten hört om vårdepressioner? Jag kan inte så mycket om det och vet inte riktigt vad det innebär men om det är någon av er som lider av säsongsdepressioner så får ni gärna dela med er i kommentarerna. Så kan vi utbyta erfarenheter!

Nu ska jag snart iväg till stan och köpa nya täckbyxor och underställ då jag ska till Arvidsjaur i helgen och åka skoter och mysa i en stuga med några vänner. Jag hoppas ni har en fortsatt fin dag!

Linnea Karlsen♥

Min vardag, Psykiskohälsa | | En kommentar |

Min resa del 3

Hej på er! Idag kommer den sista delen av Min resa om ni inte har läst dom två andra delarna så gör det först, del 1 hittar ni här och den 2 här.

Genom mina dagar har jag begått tre självmordsförsök och x antal självskador. Året var 2015 och jag började i en DBT grupp, en terapigrupp med gruppterapi och individuell terapi. Att jag tackade ja till platsen i DBTn har nog räddat mitt liv. Jag slutade självskada och livet blev lättare med tiden. Jag kunde fortfarande inte gå på skolan heltid så jag läste dom två sista åren på gymnasiet på 50%. Jag medicinerades med rätt mediciner och fick en diagnos, nämligen borderline eller instabil personlighets störning som det också heter. Jag gick i terapi två gånger i veckan och gör det fortfarande. Efter ett gäng med inläggningar men ingen lika lång som den första så står jag idag med båda benen på jorden och med rätt mediciner. Året blev 2016 och jag var stabilare än vad jag hade varit på år. Jag hade till och med styrka nog att lämna ett förhållande som inte var bra. Och för att komma bort från göra-slut-tankar så åkte jag till Norge och frivillig jobbade jag på en festival. Där hände det som inte fick hända. Jag blev våldtagen av en äldre man. Det inlägget kan ni läsa här.

Mitt psyke rasade och jag blev ett nervvrak. Jag blev nästan på en gång inlagd på psykiatrin och på avdelningen försökte jag begå mitt andra självmord. Den här gången var det riktigt illa och jag fick ligga på IVA ett dygn. Hur har då hösten 2016 varit? Ni som läst min blogg har nog märkt att mina dagar har varit kantade med ångest, oro och panikattacker. Nå inläggning hit och dit och ytterligare ett självmordsförsök. Jag tog med andra ord många steg tillbaka efter våldtäkten och idag jobbar jag på att bli frisk. Jag har bestämt mig för att inte låta min våldtäktsman styra mitt liv längre. Jag ska leva och leva ett bra liv fullt med kärlek. Idag är det 109 dagar sen jag sist skadade mig och jag längtar tills jag kan säga att det är ett år sen sist. Idag kämpar jag på, det är inte alltid lätt men när jag har som mål att bli frisk och medicinfri blir det genast mycket lättare att hantera vardagen.

Varför har jag då berättat allt det här? För om det finns en enda person där ute som läser mina ord och känner att livet trots allt är värt att leva, då finns det hjälp att få, du är inte ensam. Med det sagt vill jag avsluta det här bildlösa inlägget med att tacka alla människor i min närhet och alla bekanta och familj som visat sitt stöd för mig. Ni alla är guld värda, glöm inte det!

Linnea Karlsen ♥

Psykiskohälsa | | 2 kommentarer |

Fredagstårar och lördagsmys

Hej mina kära!

Hur är det med er? Med mig är det ganska bra. Jag har i fredags på börjat min PE behandling, en behandling jag kommer gå för att lära mig hantera minnena och tankarna kring våldtäkten. Första behandlingen var väldigt tung och jag grät under psykologsamtalet. Som en dela av er vet, gillar jag inte att känna mig ledsen, det är den svåraste känslan för mig att hantera. Men våldtäkts minnena är något jag kommer leva med hela livet ut. Men jag har bestämt mig för att bearbeta de minnena så jag kan gå vidare i livet och börja leva mitt liv utifrån mina villkor och inte låta våldtäkten styra mitt liv.

Sen vi hördes sits har jag varit till Sjulsmark en sväng, ätit currygryta med kyckling sett film och åkt på en skoter tur idag på morgonen. Det var så himla fint, vi stannade vid Lillbrännträsk, sträckte på oss och kollade på utsikten från eldplatsen. Det var helt fantastiskt, fåglarna kvittrade och det blåste lätt i träden. Ikväll har jag och familjen varit på Allstar i Boden och ätit middag. Det var riktigt gott, dock var servicen sådär, men kocken visste vad hen gjorde. Så nu sitter jag här mätt och belåten. Jag funderar på att gå och lägga mig snart då jag steg upp kvart över sju. Dagen har varit händelserik och jag vill gärna att morgondagen blir likadan. För övrigt är det bara tjugoen dagar tills jag blir tjugoett och jag känner att jag har lite ålders ångest, visst ser jag fram emot att bli gammal men det känns som att jag nyss blev arton och dörrarna till vuxen världen nyss slogs upp. Tiden gå så fort. Jag hoppas iallafall ni har haft en bra helg så här långt! Om inte, så kommer det fler helger med nya möjligheter. Ha det allra bäst!

Linnea Karlsen ♥

Min vardag, Psykiskohälsa | | Kommentera |
Upp