En vecka på psykiatrin

Hej mina kära!


Hur är det med er? Med mig är det inte så bra. Jag är fortfarande inskriven på psykiatrin och dagarna bara tickar iväg. Det känns tungt men jag försöker tänka positivt. Ta en dag i taget och försöka se det ljusa i det lilla. Det finns inte så mycket att skriva, känner mig rätt så tom. Dom har börjat behandla mig med Litium, så det är mycket provtagningar för att ställa in rätt dos. Men det kan ta ett tag innan man kommer upp i rätt dos och får bäst effekt. Men jag försöker ha is i magen och stå ut med mina jobbiga tankar och impulser.

Jag har förutom jobbigt det psykiskt, väldigt ont i magen så jag får morfin tabletter. Jag har ont i ett navelbråck i magen och igår gjorde dom datatomografi men hittade inget. Så vi får se vad läkarna säger idag, förhoppningsvis finns det ett plan. Jag kämpar på och försöker hålla ut.

Linnea Karlsen❤️

Min vardag, Psykiskohälsa | | 3 kommentarer |

Direkt från psykiatrin

Hej min kära! 


Jag hoppas alla ni mår bättre än mig just nu. Jag är inte på topp. Jag åkte in på akutpsykiatrin i helgen och jag bad om att bli inlagd i allafall en natt då jag med handen på hjärtat inte riktigt litar på mig själv för tillfället. Vilket känns tungt. Jag har inte varit så här dålig sen i november förra året, vilket klart känns som ett bakslag. Men jag är på rätt plats. Igår hade jag möte med överkläkaren och för en gångs skull blir jag lyssnad på, blir tagen på allvar. Vilket känns tryggt. Dom har satt in en ny medicin och förhoppningsvis ändrar dom mer i min medicinering. Läkaren nämnde i förbifarten Litium. Vilket jag hoppas på. 

Allt jag vill nu är att bli stabilare så jag får komma hem och krama om de jag älskar. Jag saknar dom så mycket. Trots att jag bara har spenderat två nätter här känns det redan som en evighet. Tiden kryper fram och man räknar ständigt minuter eller timmar till mat, medicin eller rökpaus. Det finns inte mycket att sysselsätta sig här med så tyvärr blir det mycket ältande och grubblerier. Vilket inte är till de positiva. Men jag försöker tänka positivt och ta en dag i taget.
Hoppas alla ni mår bra och glöm inte att ta hand om dig själv och de du älskar!

Linnea Karlsen

Min vardag, Psykiskohälsa | Psynligt, aldrigensam, bipolär, psykiatri, psykiskohälsa | | 2 kommentarer |

Gymnasiet var inte min grej

Hej på er mina kära!

Jag vill börja med att skriva att min mamma mår mycket bättre nu känner sig hyfsat återställd med undantag för trötthet efter tian. Men så oroliga vi i familjen var för henne. Tack för alla fina kommentarer, det värmer i mitt hjärta.

I fredags har skolan varit igång i fem hela veckor och det känns som att tiden bara flyger iväg. För tillfället pluggar jag historia och imorgon kikar naturkunskap två igång. Det känns helt sjukt och otroligt att jag till våren blir klar med gymnasiet. Som jag har slitit och så mycket tårar och svett som ligger bakom allt hittills. Jag längtar så efter att ha mitt examensbevis i handen. Visst gymnasiet var roligt, men bara första året. Men jag är inte skapt för att gå på massa lektioner, hålla reda på flera skoluppgifter och samtidigt ha ett normalt fungerande socialt liv. Och framförallt ett fungerande psyke. Nä gymnasiet var aldrig min grej och jag skäms verkligen inte att jag hoppade av gymnasiet två månader innan studenten. Jag är mer stolt att jag följde min magkänsla och inte lyssnade på lärarna och rektorn som ville att jag skulle gå om trean. Jag gjorde helt enkelt som jag själv ville och brydde mig inte om vad andra sa. Jag är idag glad att jag för en gångs skull lyssnade på mig själv och gjorde som jag ville. Gymnasiet höll på att ta knäcken på mig. Jag har haft några av mina värsta depressiva perioder under gymnasiet. Att vara halvtids sjukskriven från skolan ändå gå i skolan på heltid, ha ett socialt liv och engagera mig i det jag gillar att göra fungerade inte. Det var en ekvation som inte gick ihop. Men jag krigade på, gjorde det jag orkade och tillslut kändes allt jag gjorde som ett stort nederlag. Att må dåligt och ha prestationsångest är ingen bra kombination. Speciellt när jag innerst inne visste att jag kunde ha presterat bättre bara jag inte mådde dåligt. Det tog knäcken på mig. Så jag hoppade av, tog en paus från gymnasiet och beslöt mig senare för att plugga på vuxenutbildningen på distans. Ett av de bättre beslut jag har fattat i livet.

Linnea Karlsen♥

Min vardag, Psykiskohälsa | | En kommentar |
Upp