Goda nyheter

Hej på er mina fina!

Jag har hunnit med en massa saker idag så nu sitter jag och återhämtar mig med en varm kopp kaffe. På morgonen var jag hos min psykolog. Och jag har goda nyheter att dela med mig, jag uppfyller inte längre kriterierna för Borderline/Emotionell instabil personlighetsstörning. Vilket känns hur bra som helst. Tack vare mediciner och DBT behandling har jag blivit friskare. Min psykolog som är expert på borderline säger att jag troligtvis har haft både borderline och bipolär typ två och inte att jag har blivit feldiagnostiserad. Min psykolog säger även att det är först det två senaste åren som bipolära diagnosen har blivit tydligare och därför kan dom ställa den diagnosen först nu. Jag har ju inte diagnosen på pappret ännu men jag, läkaren och min psykolog är alla överens om att det är bipolär typ två som jag har.

Tillbaka till det jag har gjort idag. Efter mitt samtal hos psykologen så åkte jag till Sunderby sjukhus för att lämna blodprover då jag under några dagar har haft ont upp mot leverkanten. Bara kolla för säkerhetsskull så det inte är någon inflammation på gång. Sen åkte jag till Storheden, en stor handlingsplats med massa olika butiker. Gick in på en av mataffärerna och handlade och sen till systemet för att köpa lite vin inför helgen. Efter några timmar i stan är jag äntligen hemma. Nu är det helg även för mig och jag ska passa på att njuta, hoppas ni också njuter av helgen. Glöm inte att ta hand om er själva och dom ni håller kär.

Linnea Karlsen♥

Min vardag, Psykiskohälsa | | Kommentera |

Läkarbesök och fel diagnos

Hej på er mina kära!

Igår var jag på läkarbesök på Närpsykiatrin allt gick jättebra och jag känner mig i trygga händer. Varför jag var på läkarbesöket var för att sammanfatta och gå igenom min utredning för bipolär. Så vad blev resultatet? Allt tyder nämligen på att jag har bipolär typ två. Men läkaren som är väldigt duktig vill inte ställa diagnosen på en gång utan hon vill dels invänta sina kollegors åsikter men även resonera kring mina hypomana tillstånd. Helst vill hon att jag ska gå in i et hypomaniskt tillstånd för att kunna ställa diagnosen. Att jag har depressioner och ibland djupa depressioner vet läkaren om då hon har träffat mig tidigare när jag har legat inlagd för just depression. Vi pratade även om vad en bipolär diagnos innebär, om medicinering och hur det känns att jag troligtvis har varit feldiagnostiserad sen jag fick diagnosen borderline.

En bipolär diagnos innebär att man i perioder blir manisk/ hypomanisk och att man i andra perioder går in i depressioner. Så kallade skov. Där i emellan är man på normal nivå. Det innebär också att det är en livslång sjukdom till skillnad från borderline där man kan bli ”fri” från borderline diagnosen, just därför vill inte läkaren ställa den diagnosen utan att resonera kring det först. Det är med andra ord ingen diagnos man ställer lättvindigt. Medicinering då? Jag står redan på mediciner som är stämningsstabiliserande och som är mot depression. Så min läkare ville inte ändra något i min medicinlista för att jag mår så bra som jag gör just nu. Hon vill inte leka med elden om man säger så. Tiden får helt enkelt utvisa om jag står på rätt mediciner eller ej. Att vara feldiagnostiserad känns för mig som en lättnad men visst känns det inte roligt på något sätt. Jag är lättad för att jag vet att bipolära personer kan sköta sitt liv och allt vad det innebär i mellan skoven och med rätt behandling och medicinering kan man i princip bli fri från skov. Medan en borderline diagnos är mer komplicerad. Man kan inte medicinera själva diagnosen utan bara följdsjukdomarna som kommer med. En person med borderline har ofta svårt att hantera vardagen, det sociala samspelet och sina impulser. Trots att bipolär är en tung sjukdom så känner jag mig lättad. Nu kan jag äntligen lägga ihop ett och ett och förstå varför jag i perioder känner mig så lycklig att jag vill spricka och varför jag i perioder vill ta livet av mig. Jag har äntligen funnit en förståelse, både för mig själv och min omgivning.

Linnea Karlsen

Psykiskohälsa | | Kommentera |

Födelsedag och skämskudde

Hej på er!

Idag har det varit Js födelsedag, han är nu tjugotvå jordsnurr. Så jag väckte han med nybakta scones och lite sång. Vilket var väl uppskattat. Jag har dock inte hunnit köpa någon present till honom men det får jag göra på fredag eller i början på nästa vecka. Jag skäms lite då jag brukar vara den som är ute i god tid till jul och födelsedagar. Jag har dock hunnit beställa en grej till honom som jag tror han kommer gilla men den kommer inte för än om två veckor eller något sånt. Till middag blev det lasagne som födelsedagsbarnet önskat och till efterrätt blev det prinsesstårta och kaffe.

På fredag ska jag äntligen få träffa min fantastiska psykolog och på måndag har jag läkarsamtal på psykiatrin. Det kommer jag skriva mer om imorgon. Lite tankar och funderingar kring läkarsamtalet. Men att träffa min psykolog igen känns så skönt och så välbehövligt efter en lång sommar utan någon kontakt med psykiatrin. Visst är det skönt att vara utan psykiatrin, men jag känner mig ännu inte redo att helt stå på egna ben. Jag behöver min psykolog som stöttepelare i alla fall ett tag till. Trots att jag för tillfället mår bra vet man aldrig vad som kommer att hända i framtiden. Men visst kan jag inte behålla min psykolog för evigt bara ut i fall att, men för tillfället känns det bäst att ha kvar henne på öppenvården. Glöm inte att ta hand om er själva och krama om de ni älskar. Det är tyvärr så lätt att ta saker för givet och glömma bort.

Linnea Karlsen♥

Min vardag | | Kommentera |
Upp