glitterkraft

Hej på er mina fina!

När man har varit psykiskt sjuk till och från som jag har sen jag var ungefär 15 år så kan perioder med stabilitet också vara lite jobbiga. Jag har alltid uppskattat mina ljusa perioder men dom har kantats av en rädsla av att få ett skov igen. Man lever lite i rädsla för att man inte vill att det ska bli dåligt igen och man kan inte alla gånger njuta fullt ut av alla positiva händelser och minnen. Det är så klart något jag jobbar med varje dag att försöka njuta, fokusera på nuet och inte känna rädsla för det ska bli jobbigt igen. Det blir en positiv omställning när jag kommer ut ur ett skov. Man återgår till det normala livet, komma tillbaka till rutiner och då måste man lära sig att hantera vardagen igen, dess tristes, det mindre motgångarna och konflikterna som kan uppstå. Och för att vara ärlig är jag inte alltid jätteduktig på att hantera det. Det har genom åren varit så mycket fokus på att klara av riktigt tuffa perioder och händelser så det blir nästan som om man glömmer att hantera dom mindre mer vardagliga motgångarna. Det är såklart ett litet problem jämfört med sjuka perioder men det är ändå viktigt att belysa då jag vet att jag inte är ensam om att känna så här. Och det är absolut inget konstigt att känna så som jag gör och det är helt okej att inte vara bäst på att hantera vardagen. Men så länge man är medveten om det finns det något att jobba med så man kan bli bättre.