Hemma idag
Besvikelse, att en morgon kan förstöra så mycket. Jag klev upp, kläde på mig och började göra mig i ordning och så den enorma tryckande och jobbiga ångesten. Jag visste inte vad jag skulle göra och allt jag kunde komma på var att krypa ner i sängen och sluta ögonen för att dämpa ångesten och rymma ett litet tag. Idag är jag nedstämd, men jag försöker verkligen, verkligen tänka positivt men idag är det så svårt.
Ibland kan jag bli så arg och frustrerad över min Borderline att jag vill kasta något i golvet. Det jag går igenom och har gått igenom är inte något jag inte ens önskar min värsta fiende. Men att leva med en sjukdom som ständigt påminner mig i min vardag är ganska tufft till och från. Ibland kan jag hantera allt så bra men vissa dagar, som idag blir jag påmind i varje grej jag gör då jag varken har ork eller lust till någonting. Som tur har jag ställt in mig på att fara och träna ikväll och förhoppningsvis har jag samlat på mig nog med energi så att jag orkar. Kram så länge❤