Svämmar över av tacksamhet
Idag blir det ett hej, ett varmt och välkomnande hej.
Jag vill passa på att tacka alla som har kommenterat, gillat, delat och skickat sina privata hälsningar. Tack allihopa, utan er enorma och omfamnade kärlek skulle jag inte fortsätta dela med mig av mitt liv. Och varmt välkommen till min blogg, alla nya läsare! Så vem är jag egentligen? Tänkte nu dela med mig av lite olika fakta om mig.
Det som gör mig riktigt glad är långa varma sommardagar, sena nätter med vänner och kramar från människor jag tycker om.
Det som gör mig ledsen och arg är orättvisor mellan män och kvinnor och människors sexuella läggning, sjukdomar och krig.
Hur hanterar jag då denna sorg eller ilska? Jag gör mitt bästa för att inte bara överleva utan också leva. Jag gör roliga saker, umgås mycket med de människor som gör mig glad och försöker hitta små saker i vardagen som är fina.
Vad har då orsakat mig mest smärta i livet? Mig själv. Jag har orsakat min egen smärta, genom mina självmords försök och destruktiva beteenden.
Men vad har då gett mig mest glädje i livet? Mina vänner, min familj och min två underbara gudbarn. Alla gånger jag har skrattat så jag gråtit och alla fina och varma minnen som har etsat sig fast på min näthinna.
Jag är då en tjugoårig tjej som bor på landet utanför staden Luleå. Här på min blogg delar jag med mig av det mesta, det man inte får prata om. Nämligen att alla och vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa. Jag försöker genom min blogg aktivt vara med i att bryta tabun och fördomarna kring psykisk hälsa och ohälsa. När jag inte bloggar pluggar jag distans på vuxenutbildningen och går i snart två behandlingar för mina psykiska sjukdomar. Borderline och post traumatiskt stressyndrom. Jag hoppas att ni nya läsare tittar in lite då och då, och att ni trogna följare stannar. Varma kramar till er alla!